Om ingen vinter

infaller nästa år är det eder bloggare som är skulden! Den såkallade Oikorata, dvs förbindelsespåret genom Vallis Clausa, har ett avsnitt som lämpar sig bara för Cossus Alpinus, alltså dedär korna som har kortare ben på bergsidan när de betar på sina alpängar. Uppmuntrad av de spår järnvägsborrarna lämnat efter sig

beslöt jag att skrida till verket! Projektet är minst lika onödigt som Al-Sisis väg, men det tog bara ett par, tre timmar att åstadkomma en nästan vågrät väg som t o m är farbar med mönkijän!

Förmodligen kommer naturen att hämnas genom en vinter utan skidföre nästa år!

Spåren efter järnvägsborrarna är desslikes under arbete . Också där förväntas naturliga bidrag, lite gräs och ormbunkar kommer att göra underverk!

This entry was posted in Skogen. Bookmark the permalink.

1 Response to Om ingen vinter

  1. Pingback: Tidig vinter | Funderingar om världens gång

Leave a comment